Min årskrönika 2015

Ännu ett år lider mot sitt slut och det är dags att knyta ihop säcken. Detta är dessutom min första årskrönika på fem år. Det har hänt mycket på fem år, så läsa gärna både denna och årskrönikan anno 2010 för att upptäcka kontrasterna.

Första kvartalet av 2015 präglades av lite sömn på grund av tvillingarna som föddes november 2014. De ville inte riktigt komma i takt med sömnen utan skiftades om att vara vakna. Några nätter fick man två timmars sömn, andra nätter fem timmar och då skulle man vara nöjd. I början av januari gick jag också tillbaka till jobbet efter en månads föräldraledighet i samband med födseln. Det var ett par tuffa månader.

I januari tog jag mig också ett år närmare 40 genom att fylla 33 år. Sedan dottern föddes går allt så mycket fortare och efter tvillingarna verkar det som om någon har tryckt på ”fast forward”. I detta tempo lurar min 40-årsdag bara runt hörnet, men å andra sidan känner jag mig inte gammal och ”man är så gammal som man gör sig”.

Innan mars var slut hade jag slutat mitt dåvarande jobb på Informationsbolaget och börjat ett nytt jobb. Bytet av jobb blev inte alls som jag hade tänkt mig och leta mig snabbt vidare med sargat självförtroende. Läs mer om detta i blogginlägget, ”Att byta jobb”.

I april kom så äntligen fotbollen igång och Trelleborgs FF vann seriepremiären mot Eskilsminne IF på Vångavallen och det blev starten på en fantastisk resa. Söderslätts stolthet gjorde en enastående säsong med endast två förluster på totalt 26 seriematcher och hade en svit på 21 seriematcher i rad utan förlust. Trelleborgs FF slutade säsongen som seriesegrare och är tillbaka i svensk elitfotboll. Detta värmer mitt stålblå hjärta något oerhört.

När maj kom börja jag nytt jobb och det bästa yrkesvalet jag gjort under min yrkeskarriär. Jag tillträde tjänsten som webbutvecklare på Sting Reklambyrå i Skurup. Där trivs jag utomordentligt bra och min utvecklingskurva har också tagit ny fart. Dagarna går i ett rasande tempo och nästa månad har jag varit där i åtta månader. En mycket bra tid i mitt yrkesliv!

Sommaren eller vadå sommaren?! Sommaren kom först i augusti på allvar. Jobba nästan hela sommaren förutom tre veckor då jag var ledig. Det blev en väldigt lugn sommar med dagsutflykter. Det är svårt att göra något mer med tre barn och inget körkort. Buss och tåg är ganska överfyllda under sommaren med tanke på försäljningen av sommarkortet och dessutom drar Skånetrafiken in tågset just under den tiden. Bra drag, genidrag.

Innan semestern var slut hade jag lanserat ett eget API som heter PAP-API. Ett API som kontrollerar och verifierar svenska gatuadresser och postnummer. Det är fritt att använda mitt API och antalet användare har blivit många fler än vad jag hade kunnat ana. Dessutom uppmärksammades PAP-API av sajten Mashup.se. Läs mer om mitt API i blogginlägget, ”Utvecklat ett eget API”.

Under september blev jag nominerad till Unibets utmärkelse ”Årets fan” och blev lokalkändis på kuppen. Jag blev nominerad för mitt engagemang för Trelleborgs FF genom mitt projekt Stolt och trogen blå. Utmärkelsen blev inte min, men för mig var bara nomineringen ett erkännande i sig. Min nominering uppmärksammades i bland annat Trelleborgs Allehanda, Svedala Lokaltidning, Trelleborgs FFs hemsida och dessutom medverka jag i Radio Actives sportprogram Active Sport (Obs! MP3-fil).

November började på bästa möjliga sätt när jag innan Trelleborgs FFs sista hemmamatch för säsongen blev prisad på innerplan av klubben för mina insatser. En mäktig upplevelse för mig och ett minne för livet. Läs mer om min kärlek till klubben i blogginlägget, ”Kärleken till en fotbollsklubb”.

I slutet av november var det dags för barnen att fylla år med bara en veckas mellanrum. Dottern fyllde fem år och tvillingarna fyllde ett år. Tiden praktiskt taget flyger iväg. Efter sommaren börjar dottern förskoleklass och tvillingarna på dagis.
Det är roligt att följa alla tre barnens utveckling. Dottern är oerhört kreativ precis som jag och hittar hela tiden på nya saker att skapa. Det skulle inte förvåna mig om hon blir illustratör eller grafisk formgivare.
När det gäller tvillingarna är det inte bara roligt se deras utveckling utan också deras olikheter. De är tvåäggstvillingar och är olika till både utseende och sätt. Den förstfödde är en duracellkanin utan dess like som håller låda från morgon till kväll. Hans tvillingbror är helt tvärtom – lugn och försiktig. Det är nog bra att de är så olika för två duracellkaniner hade varit i mesta laget.

Julmånaden december började med att jag tillsammans med mina kreativa kollegor på Sting Reklambyrå prydde omslaget till Unionens medlemstidning Kollega. Exakt vad detta handla om går att läsa i blogginlägget, ”Medverkar i tidningen Kollega”.
Strax innan julledigheten fick jag tillsammans med mina kollegor glädjas åt att ett internt projekt som vi hade jobbat med en längre tid tog ett rejält steg framåt. Lansering av projektet är planerat till första kvartalet 2016. Det jag kan nämna om projektet är att det kommer att revolutionera svensk handel.

Vilket händelserikt år som går mot sitt slut. Det gångna året kan väl sammanfattas som ett år av uppmärksamhet för min del. Började som lokalkändis och slutade som rikskändis. Skämt åsido, så har uppmärksamheten öppnat nya vägar för mig och jag skulle ljuga om jag sa att jag inte har gillat det.

2016 kommer bli ett riktigt bra med allt som jag har på gång och därför känner jag att jag inte behöver något nyårslöfte, jag har nog ändå. Gott nytt år!

Dela gärna
Tweet about this on TwitterShare on FacebookShare on Google+Pin on PinterestShare on LinkedInShare on RedditEmail this to someonePrint this page

Kärleken till en fotbollsklubb

Det finns olika typer av kärlek och alla typer är speciella och unika på sitt sätt. Vissa kommer inte att acceptera, hålla med eller förstå. Det gäller allt och alla. Någon som inte är fotbollsintresserad kommer aldrig förstå t ex min kärlek till fotbollsklubben Trelleborgs FF, och någon annan kommer inte hålla med eftersom denna någon har kärlek till en annan klubb. I vilket fall som helst är det bara att acceptera att alla tycker olika och tur är väl det. Hur skulle det sett ut om alla höll på Malmö FF? Just det, olikheter behövs även om det ibland vållar huliganbråk och dylikt.

Jag har sedan barnsben följt Trelleborgs FF i så väl framgång som motgång. Genom åren har jag bland annat upplevt UEFA-cupseger mot Blackburn Rovers, topplaceringar i Allsvenskan och seriesegrar i Superettan, men också serieras från Allsvenskan till Division 1 och nära degradering till Division 2. Alla som håller på en klubb vet att det inte är en dans på rosor. Det är en berg och dalbana, ibland går det bra och ibland går det dåligt. Det är precis som livet sig självt. Med Trelleborgs FF har jag precis upplevt en enastående säsong där de gick som tåget i Division 1 Södra och vann serien i överlägsen stil. I samband med detta har publiken återvänt till hemmaborgen Vångavallen. Annat var det förra säsongen då de med nöd och näppe klara sig kvar i Division 1. Detta trots att det är i motgång som publiken behövs med sina hejarop och stöd. Jag står upp för Trelleborgs FF oavsett, i så väl vått som torrt. Medgångssupportrar har inte samma riktiga kärlek som en äkta supporter.

För mig handlar det inte bara om ett supporterskap utan jag andas Trelleborgs FF från jag vaknar till jag går och lägger mig. Jag är ingen fanatiker men jag är otroligt engagerad. Mitt stora engagemang för klubben mynnade ut i Stolt och trogen blå som är ett Twitterkonto och en hemsida. Under hittills fem säsonger har jag stöttat och främjat Trelleborgs FF genom Stolt och trogen blå. Numera är Twitterkontot klubbens officiella. Den gångna säsongen blev jag dessutom nominerad till ”Årets fan” av Unibet. Jag vann aldrig utmärkelse men nomineringen i sig var ett erkännande. Nomineringen gav också stor uppmärksamhet och har öppnat nya dörrar för mig. Det mäktigast var dock när jag innan sista hemmamatchen blev hyllad på innerplan inför cirka 1800 i publiken för mina insatser för klubben. Ett minne för livet!

Jag föddes TFF:are och jag kommer att dö TFF:are. Alla säsonger som jag har följt, hejat och engagerat mig i klubben har gett mig minnen som jag alltid kan se tillbaka på med glädje. Och varje ny säsong ger mig nya minnen och innerst inne hoppas jag att Trelleborgs FF någon gång kommer att vinna Allsvenskan och ta SM-guld. Ingenting är omöjligt!

Fortsätt att känna kärlek till någon eller något oavsett vad andra säger eller tycker. Håll huvudet högt och stå upp för det!

Dela gärna
Tweet about this on TwitterShare on FacebookShare on Google+Pin on PinterestShare on LinkedInShare on RedditEmail this to someonePrint this page