Att bli pappa

På julafton är det exakt en månad sedan jag blev pappa. En mäktigare känsla finns inte att uppleva. Aldrig har jag haft så många känslor sprudlande i kroppen samtidigt. Varje barn som föds tycker jag är ett mirakel skapat av två som älskar varandra, i alla fall i det allra flesta fall.

Efter besök hos barnmorska och i föräldragrupp så borde vi vara förbereda på allt. Det blev inte alls som det vi har pratat om med barnmorskan eller i föräldragruppen. Natten då vår dotter kom, den 24 november är en natt jag aldrig kommer att glömma och förloppet innan och under förlossningen följer inte alls det som vi informerats om.

Min fru är en förstföderska och då skall det vara en lång utdragen förlossningsprocess. På natten den 24 november gick vattnet klockan 02.30 och i samma ögonblick fick min fru krystvärkar. Precis innan vattnet gick hade min fru pratat med förlossningskliniken i Malmö som ansåg att vi skulle ta oss dit. Eftersom vi inte har någon bil ringde jag taxi, men taxibolaget i samma håla som vi bor svarade inte. Därefter ringde jag 112 och bad att få en ambulans. En gravid kvinna som vattnet har gått på och dessutom har krystvärk prioriteras inte, men de skulle skicka en ambulans snarast möjligt.

När klockan var lite över tre på natten så kom ambulans och efter kontroll av värkarnas mellanrum så ville först ambulanspersonalen förlösa min fru hemma. När de såg att hon kunde gå så körde vi i ilfart till förlossningskliniken i Malmö i det snöoväder som rådde.

Strax innan klockan 03.40 var vi framme på förlossningskliniken och då meddela barnmorskan att det handla om minuter innan vår dotter skulle vara ute. Redan då kunde jag se hjässan på henne. Klockan 03.56 så var hon ute och efteråt tyckte min fru att det inte var en så värst jobbig förlossning. Men att föda på 16 minuter som förstföderska hör inte till vanligheterna.

Tiden efter den snabba och märkliga förlossningen har varit underbar. De tio pappadagarna som vi pappor får i samband med barnets födelse har varit guld värda och jag har både tagit hel- och halvdagar. Genom att välja halvdagar har jag fått mer och längre tid med vår dotter tillsammans med min fru.

Sedan ett tag tillbaka har jag börjat jobba heltid igen och jag kan ärligt säga att jag saknar min dotter. Jag har dock turen att kunna luncha hemma, så saknaden dämpas lite efter lunch. Jag har blivit riktigt fäst vid den lilla varelsen och jag tänker allt som oftast på henne när jag inte är med henne.

Att bli pappa är verkligen livets stora höjdpunkt och jag känner redan att jag har iklätt mig rollen som pappa. För mig tog det bara några dagar innan jag börja tänka som en pappa gör och jag trodde aldrig det skulle gå så fort. Jag har även fått mer ork och energi, trots att jag kanske sover max 3-5 timmar per natt så orkar jag en 8 timmar lång arbetsdag utan problem och mer där till. Jag har också kommit på mig själv att vara mer effektiv både på jobbet och under den tid jag tillbringa med familjen.

Om några dagar är det julafton och då blir vår dotter en månad som jag tidigare berättat. Redan nu har jag börjat återfå den julkänslan som jag hade när jag var barn och jag skall göra allt för att vår dotter skall få den bästa julen nu och för all framtid.

Dela gärna
Tweet about this on TwitterShare on FacebookShare on Google+Pin on PinterestShare on LinkedInShare on RedditEmail this to someonePrint this page